Vid sidan av slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande är Högskoleprovet den viktigaste grunden till antagning till svenska universitet och högskolor. Redan på 1960-talet fanns det diskussioner om att införa ett urvalsprov för antagning till universitet och högskolor. Det som vi idag kallar för Högskoleprovet infördes 1977 som ett resultat av en debatt om hur man skulle kunna bredda antagningsmöjligheterna till eftergymnasial utbildning i Sverige. Därför var provet inledningsvis endast avsett för personer som saknade gymnasiebehörighet och dessutom var över 25 år med minst fem års arbetslivserfarenhet.
Den 23 april genomfördes det första högskoleprovet som skrevs av 2 181 personer. Från 1991 är dock Högskoleprovet öppet för alla, och det var också då som Högskoleprovet nådde sin hittills största popularitet. 1992 skrev knappt 150 000 personer Högskoleprovet och under hela 1990-talet var antalet provdeltagare över 100 000 personer årligen. Att antalet provdeltagare nådde toppnivåer just då är en kombination av att provet nyligen öppnats för alla sökande samt att den dåvarande lågkonjunkturen att många valde att utbilda sig i väntan på en förbättrad arbetsmarknad.
Under 2000-talet har emellertid antalet provdeltagare minskat kraftigt. De främsta orsakerna är förmodligen att mängden ungdomar blivit mindre samt att det varit möjligt att läsa upp sina betyg på Komvux. Dessutom har antalet utbildningsplatser ökat kraftigt vilket inneburit att det blivit lättare att komma in på universitetet eller högskola.
Relaterat:
